Sverige misslyckas återigen med tillsynen av djurförsök

Sverige lever återigen inte upp till EU:s krav på kontroll av verksamheter som använder djur i försök. Det framgår av Jordbruksverkets sammanställning av länsstyrelsernas försöksdjurskontroller för 2025.

Enligt både EU:s försöksdjursdirektiv och svenska föreskrifter ska minst en tredjedel av alla verksamheter som använder eller föder upp försöksdjur kontrolleras varje år. Trots detta minskade andelen kontrollerade verksamheter under 2025 från 21 procent till endast 15 procent.

Under året genomfördes totalt 45 kontroller inom försöksdjursområdet. Av dessa var 32 fysiska inspektioner och 13 administrativa kontroller. Kontrollerna genomfördes dessutom endast i åtta av Sveriges 21 län.

Det innebär att Sverige återigen misslyckas med att uppfylla de minimikrav som finns för tillsyn av djurförsöksverksamheter.

Möss i svenskt djurförsökslaboratorium.

Djurförsök kräver stark tillsyn

Djurförsök är en av samhällets mest slutna verksamheter. Djuren som används i forskning lever bakom laboratoriernas stängda dörrar och saknar möjlighet att själva göra sina röster hörda. Därför är myndigheternas tillsyn en avgörande del av djurskyddet.

Kontrollerna ska säkerställa att lagstiftningen följs och att djuren inte utsätts för onödigt lidande. De är också viktiga för allmänhetens insyn och förtroende för en verksamhet där djur medvetet kan utsättas för smärta, stress och andra påfrestningar efter godkännande från djurförsöksetiska nämnder.

När tillsynen brister försvagas djurens skydd. Samtidigt minskar möjligheten för allmänheten att känna förtroende för att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Utan insyn och fungerande kontroll blir det svårt att föra en öppen och ärlig samhällsdebatt om etiken kring djurförsök.

Kontrollerna avslöjar återkommande brister

Rapporten visar också att kontrollerna fyller en viktig funktion genom att upptäcka brister i verksamheterna.

Vid 12 av de 32 fysiska kontroller som genomfördes under 2025 upptäcktes brister, vilket motsvarar 37,5 procent av kontrollerna. Motsvarande siffra var 39 procent under 2024 och 24 procent under 2023.

Även om kontrollerna är riskbaserade och därför inte ger en representativ bild av samtliga försöksdjursanläggningar i landet, visar resultaten tydligt att tillsynen behövs och att brister förekommer.

Bland de vanligaste bristerna som upptäcktes vid de allmänna kontrollerna fanns:

• bristfällig journalföring,

• att sociala djur inte hölls i stabila och kompatibla grupper,

• att verksamhetstillstånd saknades för den verksamhet eller de djurslag som hölls,

• samt brister i djurens inredning och miljöberikning.

Vid kontroller av själva djurförsöksverksamheten upptäcktes ännu allvarligare brister. Bland annat noterades:

• brister i journalföringen,

• att djurutrymmen saknade information om pågående försök,

• att djurförsök genomfördes utan att omfattas av ett giltigt etiskt godkännande,

• samt att försöksdjur inte hölls eller sköttes enligt gällande bestämmelser.

Att mer än var tredje fysisk kontroll leder till att brister upptäcks väcker frågor om vad som riskerar att förbli oupptäckt när tillsynen inte genomförs i den omfattning som lagen kräver. När antalet kontroller minskar samtidigt som en betydande andel av de genomförda inspektionerna avslöjar problem blir behovet av en stark och fungerande tillsyn ännu tydligare.

Kontrollerna är sårbara

Jordbruksverket konstaterar i sin rapport att försöksdjurskontrollen fortfarande är beroende av ett fåtal nyckelpersoner med särskild kompetens. Detta gör kontrollsystemet sårbart och bidrar till att området inte prioriteras i tillräcklig utsträckning av många länsstyrelser.

Flera länsstyrelser efterlyser därför nationell samordning, ett nationellt register över försöksdjursverksamheter och tydligare ansvarsfördelning. Vissa menar att kontrollansvaret bör koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser eller centraliseras till Jordbruksverket för att säkerställa högre kvalitet och bättre kontinuitet.

Rapporten visar också att endast fem av de åtta länsstyrelser som genomförde kontroller utförde oanmälda inspektioner, trots att EU-kommissionen anser att en lämplig andel av kontrollerna ska vara oanmälda. Samtidigt uppger flera länsstyrelser att det är svårt eller omöjligt att genomföra oanmälda kontroller på försöksdjursanläggningar, medan de länsstyrelser som genomför flest kontroller i regel arbetar just på detta sätt.

Animalkind: Ett svek mot djuren

Animalkind ser mycket allvarligt på utvecklingen.

Djur som används i forskning tillhör samhällets mest skyddslösa individer. De är helt beroende av att myndigheterna granskar verksamheterna och säkerställer att lagar och regler följs. När kontroller uteblir försvinner en viktig del av det skydd som samhället är skyldigt att ge dem.

Att Sverige år efter år misslyckas med att leva upp till EU:s minimikrav är oacceptabelt. Samtidigt som antalet kontroller minskar upptäcks brister vid mer än var tredje fysisk inspektion. Det visar att tillsynen inte bara är viktig – den är nödvändig.

Varje utebliven kontroll innebär en ökad risk för att missförhållanden inte upptäcks och att djur utsätts för lidande utan tillräcklig insyn. Det är ett svek mot djuren, mot forskningsetiken och mot allmänheten.

Försöksdjuren får aldrig reduceras till siffror i statistiken. Bakom varje kontrollrapport finns levande individer som förtjänar skydd, respekt och ansvar.

Fungerande tillsyn är inte ett alternativ – det är en absolut nödvändighet. Sverige måste omedelbart säkerställa att den lagstadgade kontrollen av djurförsöksverksamheter fungerar i praktiken och uppfyller de krav som ställs enligt både svensk lag och EU:s försöksdjursdirektiv. Även bakom laboratoriernas stängda dörrar måste djurskyddet gälla.